Det första numret av Bang 1991 och Johanna Palmström, foto Ola Jacobsen.

I Bangspegeln – 1991-2016

Text av Johanna Palmström | Bang 1/2016 | TEMA EKONOMI

Bangs chefredaktör Johanna Palmström, som med det här numret tackar för sig, läser det allra första numret av Bang som kom ut för 25 år sedan och känner sig gråtmild.

Hur tänkte de egentligen? Det allra första numret av Bang ligger framför mig. Omslaget pryds av ett abstrakt skulpterat ansikte som ser ut som en plågad människa. Men oavsett hur de tänkte när de valde det gåtfulla omslaget är det klart att de tänkte, de där studenterna i Arbetsgruppen för kvinnliga studenter vid Stockholms universitet som Bang formades ur.

Jag föreställer mig att de var personer som hade sökt sig till andra som också ville förstå vad som egentligen pågår när något hela tiden skaver. Det är ett behov som det inte är svårt att känna igen sig i idag heller, 25 år senare. Föreningar, mötesplatser och separatistiska rum uppstår och bildas hela tiden för att det alltjämt behövs bekräftelse och strategier för att synliggöra sådant som annars avfärdas. Det behövs i många fall någon annan som också tycker att det här, det kan väl inte stämma, någon som delar känslan av att det här kan väl inte vara allt?

Jag öppnar och börjar läsa det allra första numret av Bang. Det är svårt att inte jämföra, även om situationen för tidskrifter skiljer sig rejält åt mellan nu och då och att vara feminist kommit att innebära olika saker under tiden som gått.

När jag tänker på tidsperioden 1991-2016 kan jag inte slå bort det faktum att fackförbundet Kommunal då leddes av den första kvinnan på posten – Lillemor Arvidsson som också var den första kvinnan att leda ett LO-förbund – och nu drabbades av en skandal som ledde till att nuvarande ordföranden Annelie Nordström i januari meddelade att hon skulle avgå. På många sätt har mycket hänt, på andra, tja.

Temat för det första numret av Bang är blicken och grundarnas syn på sin omgivning speglas i artiklarna. Den stereotypa och sexistiska reklamen granskas, något som då var ett slags pionjärgärning. Regissören Margarethe von Trotta, konstnären Ann-Sofi Sidén, konstvetaren Griselda Pollock och dramatikerstudenten Malin Holtz (enda tjej i sin klass) intervjuas. Ett reportage skildrar hur lite konst av kvinnor som visas på Nationalmuseum (tre tavlor).

Författaren Bodil Malmsten, som dog nyligen, är också med. På två sidor publiceras ett utdrag ur hennes då nya diktsvit Landet utan lov. Hon skriver:

Det är en vanlig dag.
Man stiger ner.
Säljer av vinden.
Avreglerar maken, palmen, barnen.
Arkiverar disken; en vanlig dag
på vilken
liken liksom travas

I ledaren skriver Paula Eriksson, en av redaktörerna: ”Att bli sedd kan leda till att bli hörd. Det är hörda vi vill bli”. Hur och varför beskrivs i Moa Matthis krönika, om villkoren för att verka som feminist och skribent i etablerade medier i en tid när feminism, enligt Matthis, är ganska inne. ”Frågan är dock på vilka villkor som feministiska skribenter och texter ryms på kultursidorna” skriver hon.

När numret kom var jag tolv år och det skulle dröja flera år innan jag själv sökte mig till feminism eller Bang. Min dåvarande relation till temat för numret, blicken, var den undvikande. Jag ville slippa ses och bemötas som tjej – för att kunna bli hörd. Så tolkar jag i alla fall den starka motvilja mitt unga jag hade till det mesta som var feminint.

Bang blev hörd. Redaktioner fortsätter att ge ut tidningen år efter år – vilket med tanke på villkoren i sig borde kunna ses som en rätt så respektingivande gärning. Men Bang blev mer än bara hörd. För många läsare har Bang blivit en plats som gett vad den första redaktionen efterfrågade: Ett sammanhang att känna sig sedd och hörd i.

Bang föddes och drivs av kritiska blickar. Under mina år som Bangläsare, och de senaste fem som chefredaktör, har viljan att bli hörd återkommande ackompanjerats av frågan: Av vem? Vem är Bang en plats för? Vem riktar sig tidskriften till och vem tilltalas? Vem hörs inte? Vem osynliggörs här och nu? Det är centrala frågor, för att inte säga livsviktiga, för både sociala rörelser och för en tidskrift.

När jag läser svaren i enkäten om Bang som finns med i det här numret känner jag: JA! Just precis så ska Bang vara! Artiklar och uppfattningar att bråka med, analyser att utmanas av och andra att bekräftas av. En plats där det inte ska vara tvunget att ta precis allt från början hela hela tiden. Ett sammanhang man har förväntningar på. Som kommer göra att man också blir förbannad eller besviken ibland.

Jag tänker att i allra bästa fall erbjuder Bang sådana där tillfällen där man får en aning om vad som ligger bakom kritiken och de orättvisor som skildras och reageras på. Att ibland så skymtar alternativet. Stundtals så praktiseras andra principer. Som en paus.

Den känslan är tydligast för mig när jag tillsammans med många andra befinner mig i publiken och hon som står på scen är helt inne i vad hon håller på med. Kanske gör hon en jättekonstig grimas samtidigt som hon spelar sitt instrument. Jag förknippar det med frihet. Jag föreställer mig att hon där och då inte bryr sig om oss i publiken eller vad någon tänker eller tycker. Det är hennes scen, hennes utrymme, hennes stund. Och i det ögonblicket spelar blicken helt enkelt inte längre någon roll.

Efterord
Det här är de sista ord jag skriver som chefredaktör för Bang. Det har varit en ära. Tack alla kollegor och alla som på olika sätt engagerat er ideellt för Bang (ingen nämnd ingen glömd). Tack alla skribenter, illustratörer och formgivare och inte minst tack alla läsare. Lycka till med nästa nummer Sanna Samuelsson och Valerie Kyeyune Backström!

Publicerat 2016-03-02

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Välj bilden som föreställer en penna

Hej Bangläsare! Alla kommentarer granskas innan publicering, därför kan det dröja något innan din kommentar kommer upp. Tack för ditt tålamod. Vi vill ha en god samtalston i kommentarerna och att ni använder ert namn. Vi förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot Bangs värdegrund.
/Redaktionen