Bättre gräv

Text av Redaktionen | Bättre gräv

Bang och Feministiskt Perspektiv har gjort en lista med viktiga gräv/avslöjande journalistik de senaste 25 åren.

Scoop, Föreningen grävande journalisters egen tidskrift, utsåg under hösten de 25 bästa gräven/avslöjande reportagen gjorda i Sverige de senaste 25 år. Som vanligt i journalistprissammanhang blev det en parad i mansnamn: 41 av reportrarna bakom avslöjandena är män och endast 12 är kvinnor.

Bland kriterierna som juryn ska titta på fanns kortsiktigt genomslag (”avgick en minister efter två dagar är det självklart maxpoäng”) och långsiktigt genomslag (”en utredning kan tillsättas, som tre år senare betyder en ny lag”). Enligt den logiken premieras självklart avslöjanden som på något sätt ligger i linje med maktens uttalade moral, när det som avslöjas kan skada maktpersonsens anseende på ett sätt som missgynnar den.

Men hur är det med alla avslöjanden som inte leder till konkret förändring men (kanske just därför) berättar något väsentligt och angeläget om vår tid? Som Sofia Åkerman och Thérèse Erikssons bok Slutstation rättspsyk – om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott (2011), som skildrar hur unga kvinnor med självskadebeteende vårdas, med olagliga tvångsmedel, tillsammans med dömda förbrytare på landets rättspsykiatriska avdelningar. Åkerman skriver om reaktionerna på boken (eller bristen på dem) i Bang 2/2013: ”Vi var beredda på meningsskiljaktigheter, ja, vi närmast hoppades på meningsskiljaktigheter som bränsle till debatten. Vad vi däremot inte var beredda på var tystnad och ovilja att alls ta ställning. Boken möttes av tystnad /…/. Det var som att ett ställningstagande innebar alltför stor kritik mot den befintliga makten i form av läkarkollegor och myndigheter inom hälso- och sjukvården.” Betyder det faktum att ingen lyssnar, eller att ingen minister får avgå, när självskadande unga kvinnors rättigheter kränks att Åkerman och Erikssons avslöjande är mindre värt?

Bang och nättidningen Feministiskt Perspektiv tycker inte det. Vi har därför gemensamt sammanställt en lista på förslag till Scoops jury. Förutom Slutstations rättspsyk finns Maria-Pia Boëthius bok Heder och samvete (1991) som skildrar hur Sverige var transitland för nazisterna under andra världskriget. Vi föreslår Kerstin Lundells bok Affärer i blod och olja (2010) om hur Lundin Petroleum, ett svenskt börsnoterat företag, gör enorma vinster på bekostnad av den lokala befolkningen i regioner i Sudan, Somalia och Etiopien. På listan finns också artikeln ”Machoreservatet” av Tove Leffler, publicerat i just Scoop, som visar hur kvinnor som arbetar på Uppdrag granskning konsekvent diskrimineras på arbetsplatsen. Säger troligen en del om tillståndet i mediebranschen än idag.

 

Bang och Feministiskt Perspektivs förslag till Scoop-juryn (utan inbördes ordning):

* De förlorade barnen (bok 2013) – Katia Wagner och Jens Mikkelsen

* Sjukt billigt: Vem betalar priset för ditt extrapris? (P1 Kaliber 2006) – Jörgen Huitfeldt, Ola Wong, Thella Johnson

* Slutstation rättpsyk: Om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott (bok 2011) – Sofia Åkerman, Thérèse Eriksson

* Extremhögern (bok 1990) – Anna-Lena Lodenius och Stieg Larsson

* Världens lyckligaste folk: en bok om Danmark (bok 2010) – Lena Sundström

* Den fastspända flickan (P1 Dokumentär) – Daniel Velasco

* Heder och samvete (bok 1991) – Maria-Pia Boëthius

* Granskningen av Försvarsmakten (artikelserie Svenska Dagbladet 2003) – Ulla Danné och Björn Hygstedt

* Machoreservatet (Scoop #1 2007) – Tove Leffler

* Mest om min mamma (bok 1994) – Nina Lekander

* Den dolda ojämställdheten (Kommunalarbetaren 2012) – Matilda Uusijärvi Ek

* I statens förvar (P1 Kaliber/SR Ekot) – Anna Jaktén, Bo-Göran Bodin, Sanna Klinghoffer

* #bryttystnaden: Om det sekretessbelagda sexnätverket (Feministiskt perspektiv 2013) – My Vingren

* Min flykt (P1 dokumentär) – Sîlan Diljen

* Tyst hav – jakten på den sista matfisken (bok 2008) – Isabella Lövin

* It´s not my business – om svartjobb på hamburgerrestauranger (SVT Uppdrag granskning 2007) – Magnus Svenungsson, Pelle Westman, Mattias Jansson

* Feministiska radiomagasinet Pit bull i P3 (1999–2000) – Kajsa Norell, Gita Rajan, Therese Uddenfeldt, Marija Fischer och Karin Nilsson

* Den dag jag blir fri: En bok om Katarina Taikon (bok 2012) – Lawen Mohtadi

* De apatiska. Om makt, myter och manipulation (bok 2009) – Gellert Tamas

* Migrationsverket firade avvisning (Dagens Nyheter 2005) – Robert Holender och Lisbeth Brattberg

* Vita dukar – svart tvätt (Dagens Arbete 2008) – Marie Edholm, Mikael Färnbo, Anna Tiberg (research Marcus Johansson)

* Offer och förövare (SVT dokumentär 2000) – Maria Sveland och Noomi Liljefors

* Respekt (bok 2000) – Carmilla Floyd

* Dragkampen om värdesystemet (Bang #4 2011) – Naiti del Sante

* Bjästa – den andra våldtäkten (SVT Uppdrag granskning 2010) – Hasse Johansson, Nicke Nordmark

* Carema-skandalen (Dokument inifrån SVT och Dagens Nyheter 2011) – Erik Palm, Josefine Hökerberg och Mia Tottmar.

* Dagboken (artikelserie i Arbetaren med dagböcker om kvinnors arbetsliv 1999) – redaktör Mian Lodalen.

* Det sjuka (bok 2009) – Anna-Maria Sörberg.

* SD är inte ensamma (Feministiskt Perspektiv 2012) – Hanna Hallgren

Publicerat 2013-12-11

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Välj bilden som föreställer en brandsläckare

Hej Bangläsare! Alla kommentarer granskas innan publicering, därför kan det dröja något innan din kommentar kommer upp. Tack för ditt tålamod. Vi vill ha en god samtalston i kommentarerna och att ni använder ert namn. Vi förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot Bangs värdegrund.
/Redaktionen