Vem tillagade biffen ?

Publicerad 2012-02-29 | Uppdaterad 2012-02-29 Dela med andra

Utbredd arbetslöshet, fattigdom och länder som riskerar att gå i konkurs är några av konsekvenserna av Europas ekonomiska kris. Författaren Katrine Kielos efterlyser feministiska perspektiv för att förstå och feminister som diskuterar ekonomi för att hitta nya förhållanden mellan stat, marknad och samhälle.

Vem tillagade biffen ?

Illustration: Emelie Östergren  

Det finns antagligen inget språk som tas på lika stort allvar i samhället som ekonomins. Och då talar jag egentligen inte ens om när Dagens Nyheter skriver hyllningsreportage om Anders Borg. Musklerna under hans svarta tighta T-tröja och alla andra sätt på vilka ekonomisk kompetens och manlighet framställs som synonymer.

Utan om allt det andra.

Orden vi hör på nyheterna varje kväll. Begreppen vi skummar förbi på tidningarnas allvarligaste sidor. ”Förbättrade tillväxtutsikter ger starkare offentliga finanser.” ”Normalisering av konjunkturen.” ”Låta marknaden bestämma.” ”Utjämna spelfältet.” ”Sänka trösklarna.” ”Fatta de svåra besluten.” ”Trubbigt instrument för att stimulera efterfrågan.” ”Förbättrad produktivitetsutveckling.” ”Missgynnad av valutautvecklingen.” ”Konkurrensutsatt marknad.” ”Mycket kraftiga marginaleffekter.”

Ett språk av rena nödvändigheter. Och vi tar det för vad det låter som : ett ständigt bakgrundsbrus av oundvikligheter.

Ekonomer framställer gärna sina teorier som neutrala ritningar nedlämnade till mänskligheten via helikopter. I verkligheten har modet däremot en tendens att skifta. På progressiva perioder följer konservativa, på konservativa perioder progressiva och skiftena däremellan brukar börja i en djupare ekonomisk kris som skapar behov av nya institutioner och nya sätt att göra saker på i samhället.

De flesta bedömare verkar eniga om att den globala finanskris som började med den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kollaps den 15 september 2008, och som har fortsatt med en europeisk skuldkris, är just ett sådant skifte. Ekonomiska utgångspunkter som vi i trettio år har tagit för självklara ifrågasätts. De prestigefyllda affärstidningarnas affärstidning – Financial Times – har artikelserier om ”kapitalismens kris”. Åsiktsmässigt står tidningen plötsligt i många fall strax till vänster om de svenska Socialdemokraterna. På andra sidan Atlanten, på Harvard, går studenterna på grundutbildningen i nationalekonomi ut från föreläsningarna i organiserad protest mot teorierna de får lära sig. Nästan överallt verkar det letas efter ett nytt ekonomiskt paradigm som kan ersätta tron på marknadens inneboende perfektion.

I debatter av den här typen, om förhållandet mellan stat, marknad och samhälle, borde ett feministiskt perspektiv vara grundläggande. Men när ekonomitidningarna pratar kön gör de det oftast helt själva och utan bidrag från den feministiska debatt som pågår någon helt annanstans.

Ta exempelvis teorin om att män är alltför styrda av hormoner för att få styra Wall Street. Resonemanget bygger på att gorillahannar tydligen tar risker, brölar och spöar upp varandra. De drabbas av ”testosteronförgiftning” och vem vill egentligen ge sina pensionspengar till en brölande gorillahanne ? En studie, gjord vid Harvard, visade att män med högre testosteronnivåer var allmänt mer benägna att ta risker, forskarna själva sa att det här resultatet inte gick att koppla till finanskrisen men det verkar inte ha hindrat någon.

Däremot : När diskussionen rör hur vi hittar en mänskligare syntes mellan marknad och politik, lyfts nästan aldrig kön som en faktor. Världsekonomin framställs som ett abstrakt system där pengar kopierar sig själva. Allt detta i ett universum långt bort från allt som har med oss att göra. Det hela framställs som så oerhört komplicerat att det antagligen bara är Anders Borg som förstår. Och vi kan lika gärna låta honom sköta alltihop.

På ett plan stämmer det naturligtvis : den globala ekonomin är ett ohyggligt komplicerat system. Men just därför är det så problematiskt att vi försöker styra det med de oerhört förenklade teorier som studenterna på Harvard i höstas protesterade mot och som Anders Borg har byggt stora delar av sin politik på. Teorier som säger att alla människor är rationella, materialistiska och isolerade biljardbollar som träffar val i ett vakuum helt oberoende av sin omvärld.

Om människan fungerade på det här sättet skulle naturligtvis också marknaden fungera perfekt. Men efter den här finanskrisen vet vi bättre. ”Gud skapade ekonomer för att få astrologer att framstå som trovärdiga” skrev John Kenneth Galbraith som själv var ekonom.

Ekonomi har beskrivits som vetenskapen om hur man konserverar kärlek. Grundidén är att kärleken är knapp. Kärlek är ovanligt. Kärlek borde vara en skakig grund för att bygga vad som helst. Alltså tänker sig ekonomerna att vi behöver organisera vårt samhälle runt något annat. Varför inte försöka använda egoismen ? Det tycksju finnas ett sådant överflöd.

Adam Smith, nationalekonomins fader, skrev 1776 de berömda orden som skapade vår moderna syn på ekonomi: ”Vi får vår middag från slaktaren, bryggaren och bagaren och andra förnödenheter till exempel från ljusstöparen. Men det beror inte på att de tycker om oss utan för att de tjänar sina egna intressen genom byteshandel.”

Smiths idé var att slaktaren sköter sitt arbete för att få nöjda kunder och därmed pengar. Inte för att vara snäll. Bagaren bakar, bryggaren brygger och ljusstöparen stöper, inte för att de vill göra folk glada (eller för att de tycker att det inte finns något roligare att hålla på med på dagarna). De bakar, brygger och stöper för att kunna göra ekonomisk vinst. Drivkraften är egenintresset.

Egenintresset kan man nämligen lita på. Ur denna idé om egenintresset som den grundläggande drivkraften i samhället föds sedan nationalekonomins människosyn. Den stora berättelsen om oss alla som rationella, själviska, fria och isolerade enheter i ett stort spel av valmöjligheter och konkurrens.

Hur får du din middag? var ekonomins grundläggande fråga och Adam Smith fick sin middag inte för att slaktaren och bagaren tyckte om honom – utan för att de tjänade sina egna intressen genom byteshandel. Det var egenintresset som ställde middagen på bordet åt Adam Smith.

Men var det verkligen så? För vem tillagade egentligen den där biffen? Adam Smith gifte sig aldrig. Nationalekonomins fader bodde större delen av sitt liv med sin mor. Hon skötte hushållet och en kusin tog hand om ekonomin (Adam Smith ansågs inte lämpad för detta). När Smith blev professor i Edinburgh 1778 flyttade mamman med honom. Hela livet tog hon hand om sin son och hon är den del av svaret på frågan om hur vi får vår middag som Adam Smith utelämnar.

Ska slaktaren, bagaren och bryggaren överhuvudtaget kunna gå till jobbet, i den tid då vilken Adam Smith skriver, behöver deras fruar, mödrar eller systrar lägga ner hundratals timmar på att passa barn, städa hem, laga mat, tvätta kläder, torka tårar och dividera med grannar. Hur man än ser på marknaden bygger den alltid på en annan ekonomi. En ekonomi som vi sällan pratar om.

Den elvaåriga flickan i Tanzania som varje morgon går femton kilometer för att hämta ved till sin familj. Hon spelar stor roll för att hennes land ska kunna utvecklas ekonomiskt. Men hennes arbete erkänns inte. Flickan är osynlig i BNP-statistiken. Hon räknas inte. Vad hon gör antas inte vara betydelsefullt för ekonomin. Eller för tillväxten. Hennes arbete antas bara finnas där. Att föda barn, uppfostra barn, odla trädgården, laga mat till syskonen, mjölka familjens ko, göra kläder åt släkten. Inget av detta räknas som ”produktivt arbete” i de ekonomiska standardmodellerna.

Utom räckhåll för den osynliga handen finns det osynliga könet. Simone de Beauvoir beskrev kvinnan som ”det andra könet”. Det är mannen som kommer först. Det är mannen som räknas. Han definierar världen och kvinnan är ”det andra”, allt det som han inte är men som han är beroende av, för att kunna vara den han är. För att kunna vara det ”som räknas”.

På samma sätt som det finns ett ”andra kön” finns det en ”andra ekonomi”. Det arbete som män traditionellt har utfört är det som räknas. Det definierar den ekonomiska världsbilden. Kvinnors arbete är ”det andra”. Allt det som han inte gör och som han samtidigt är beroende av för att kunna göra det han gör. För att kunna göra det ”som räknas”.

Marknader kan inte fungera effektivt utanför ett ramverk som bygger på kärlek, skyldigheter och ömsesidighet. Ekonomerna trodde att de kunde ta detta för givet. De byggde sin teori på egenintresse eftersom de kunde. Historiskt har de flesta samhällen sett till att få det utbud av vård och omsorg det behövde genom att upprätthålla strikta gränser för kvinnors frihet. Dessa gränser har de senaste decennierna börjat ge vika och det får konsekvenser.

EU-kommissionen räknar med en brist på en miljon hälso- och sjukvårdsarbetare i EU 2020. En eurokris som får mindre uppmärksamhet än sagan om de lata grekerna och de stackars tyska bankerna. Feminister är dåliga på att läsa ekonomisidor och ta sig in i de allmänna diskussioner om ekonomi där de hade behövts. Men det hade behövts. Hela världsekonomin är en enda stor berättelse om kön samt vad som räknas och inte räknas. Vem som betalar och inte betalar. Syns och inte syns.

De stora bankerna bor inte längre på Wall Street. Mäklare i svettiga vita skjortor som skriker och viftar åt siffror på stora skärmar – de existerar snart inte längre. Istället är det specialiserade bolag med hypersnabba datorsystem som bedriver automatiserad masshandel baserad på avancerad matematik. Ett tekniskt fel uppe i den finansiella fantasin skulle kunna orsaka nästa stora krasch – det skulle kunna gå på några minuter. Svallvågorna från en hyperventilerande världsbörs skulle orsaka miljoner arbetslösa. Och miljoner arbetslösa skulle i sin tur skapa stora underskott i ländernas statsfinanser, regeringar skulle bli tvungna att med bister min skära ned i äldrevården.

Men antalet äldre som behövde matas, vändas och hållas i handen skulle inte minska. Färre vårdbiträden skulle behöva göra samma mängd arbete. Ryggar och leder skulle kanske inte orka. Därmed skulle kostnaden för ett fel i en vadslagning om sekundsnabba prisförändringar uppe i det finansiella kasinot ha flyttats hela vägen ned till ett vanligt vänsterknä på ett kvinnligt vårdbiträde.

Vi kan inte komma ifrån att ekonomin i grund och botten baserar sig på den mänskliga kroppen. Och då måste man förstå helheterna. Både de enkla sambanden : som att ifall tillväxten ökar med en procent innebär det att skatteinkomsterna till offentlig sektor växer med runt elva miljarder. Industri och offentlig sektor hänger ihop. Åt bägge håll.

Samt i än högre grad de stora sambanden. Om tillväxten inte ska drivas av att vi byter papper med varandra i en finansiell fantasi – hur ska vi då skapa värden i ekonomin ? Vilka typer av värden ska vi överhuvudtaget skapa i ekonomin ? Och vilka institutioner kräver detta ? De ekonomiska teorierna om människan som en alltid rationell, självisk, isolerad (och manlig) varelse är på många sätt den stora berättelsen om vår tid.

Kroppar som föds, åldras och dör. Kroppar som behöver hjälp i många skeden av livet. Samt ett samhälle som kan organisera detta. Feminismen måste bli bättre på att ta sig in i den ekonomiska debatten på bred front. Feministisk ekonomi får inte bli reducerad till att i varje läge ropa om att : tänk-på-kvinnorna-i-offentlig-sektor-också.

Det är att förminska sig själv. Som om feministisk ekonomi var en intresseorganisation för offentliganställda – inte ett ekonomiskt paradigm med förmåga att förändra hur vi överhuvudtaget ser på ekonomin, marknaden och oss själva.

Just nu utmanas den från många håll i finanskrisens spår. Den pågående krisen är ett symptom på att samhället skriker efter anpassning till pressen från globalisering, ekologi och demografi. Vi befinner oss mitt uppe i ett experiment som på sikt kommer att leda till en ny kompromiss mellan kapital, samhälle och natur.

Hur det kommer se ut är en politisk fråga. Ekonomi är inget språk av rena nödvändigheter – ett ständigt bakgrundsbrus av oundvikligheter. Tvärtom.

Katrine Kielos

Författare och tillförordnad chef på Aftonbladets ledarredaktion. I maj kommer hennes andra bok "Det enda könet" ut.

Kommentarer 9 kommentarer

Siri  2012-03-07 12:01:45

Hej,

fantastiskt bra artikel, och vädligt viktigt samt relevant ämne!

Med en Bachelor-examen i ryggen i NEK från både kontinentala och amerikanska universitet, kan jag dessvärre bara konstatera att den uteslutande majoriteten är just mer eller mindre högervridna män a la Borg samt att en feministisk debatt mer eller mindre saknas (med vissa undantag som tex. http://www.aeaweb.org/committees/cswep/ som gör väldigt mycket intressant arbete...)

Däremot tror jag just att det är denna generiska kritik kring nek som gör att icke traditionella nek studenter inte börjar plugga ämnet, den att det är ett överspelat ämne som är alldeles för abstrakt och egentligen inte har någon relevans osv. Detta när nek i själva verket är extremt viktigt för de beslut som fattas osv. Jag håller med om att feminister behövs i den nationalekonomiska debatten, men då måste de rimligtvis först utbilda sig inom ämnet och för att det ska ske tror jag att attityder måste ändras och att man kanske måste acceptera att nek visserligen inte är ett perfekt vetenskap, men att det finns mycket utvecklingspotential och att det kanske är just denna imperfektion och utrymme till förändring som gör nationalekonomin ett extremt intressant och viktigt ämne för feminister att studera!

Mvh,
Siri

Med en Bachelor-examen i ryggen i nek från både kontinentala och amerikanska universitet, kan jag dessvärre bara hålla med om att den uteslutande majoriteten är just mer eller mindre högervridna män a la Borg samt att en feministisk debatt mer eller mindre saknas (med vissa undantag som tex. http://www.aeaweb.org/committees/cswep/ som gör väldigt mycket intressant arbete...)

Däremot tror jag just att det är denna negativa attityd kring nek som gör att icke traditionella nek studenter inte börjar plugga ämnet

Nils A Raknerud  2012-03-07 17:41:37

Og NEK, hva står det for, Siri? Glimrende artikkel, Katrine Kielos! Hilsen feminist og anti-sekterist

Dordi Westerlund  2012-03-08 11:25:21

Det finns en omfattande kritik mot nationalekonomin, även från nationalekonomer och forskare, framför allt internationellt. I Sverige finns Lars Pålsson Syll, som har mängder av länkar och referenser på sin blogg. Vissa texter kräver nog en del förkunskaper, men inte alla, det är verkligen värt att ta sig tid och att botanisera bland inläggen: http://larspsyll.wordpress.com/

Dordi  2012-03-08 12:46:22

Det finns även nationalekonomer och forskare som kritiserar nationalekonomin ur ett genusperspektiv. Lena Sommestad, som inte är nationalekonom, men väl professor i ekonomisk historia, har en del aktuella inlägg om ekonomi på sin blogg. Här är ett som handlar om nationalekonomi (economics)och dagens ekonomiska kris ur ett feministiskt perspektiv (just detta inlägg är på engelska, men Lena Sommestads texter är alltid pedagogiska och lättlästa):
http://lenasommestad.wordpress.com/2012/03/01/en-annan-politik-ar-mojlig-den-finansiella-krisen-ur-kvinnors-perspektiv/

feervethy  2012-09-05 11:14:21

[url=http://buypropeciaonlineone.com/#bwww.bang.se]propecia online[/url] - <a href=http://buypropeciaonlineone.com/#awww.bang.se>buy generic propecia</a> , http://buypropeciaonlineone.com/#swww.bang.se propecia online

feervethy  2012-09-05 11:45:33

[url=http://buypropeciaonlineone.com/#bwww.bang.se]buy propecia[/url] - <a href=http://buypropeciaonlineone.com/#awww.bang.se>buy propecia online</a> , http://buypropeciaonlineone.com/#swww.bang.se propecia online

daneilutlense  2012-10-01 10:26:11

[url=http://achetercialisenlignefr.com/#2711]acheter cialis en ligne[/url] - <a href=http://achetercialisenlignefr.com/#3892>generique cialis</a> , http://achetercialisenlignefr.com/#21004 generique cialis

M  2012-10-09 22:35:28

Studerar nationalekonomi o även sociologi just för att ja tkr det finns dimensioner av vår verklighet som helt klart påverkas av o direkt påverkar vårt ekonomiska system.... Ingen verkar förstå mitt alternativa resonemang vilket är tråkigt men samtidigt spännande eftersom jag vet att det är någorlunda outforskat!! Varför att traditionella ekonomer så enormt okreativa o enspråkiga?!

Glarldamalurb  2012-10-25 15:05:23

[url=http://buycialisonlinesafe.com/#13272]cialis online[/url] - <a href=http://buycialisonlinesafe.com/#18760>generic cialis</a> , http://buycialisonlinesafe.com/#3027 generic cialis

Lämna din kommentar

Namn

Kommentar

Hej Bangläsare! På grund av spam och grova kommentarer granskar vi alla inlägg innan publicering. Det kan därför dröja ett tag innan din kommentar kommer upp. Tack för ditt tålamod. Vi vill ha en god samtalston i kommentarerna och att ni använder ert namn. Vi förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot Bangs värdegrund.

Vänliga hälsningar
/Bangs redaktion


Webb av Ploski & Lindberg / Yomaco